Ett patent ger ensamrätt till en uppfinning, som är en teknisk lösning. Ensamrätten gäller för tillverkning, försäljning och import, och ger därför ett heltäckande marknadsskydd i landet där patentet gäller. Skyddet gäller i upp till 20 år, i undantagsfall längre, från det att patentansökan lämnas in, och hur brett skyddet är bestäms av patentkravens formulering.

En designansökan ger enbart skydd för en produkts utseende, och kan ibland vara ett komplement till ett patentskydd. Har man löst ett tekniskt problem med sin uppfinning bör en patentansökan oftast vara huvudalternativet.

Ett bruksmönster är ett slags förenklat patent med kortare livslängd, som normalt bara granskas formellt. Bruksmönster finns inte i Sverige, men till exempel i Tyskland.

Nej, det gör det inte. Ibland kallas en PCT-ansökan för världspatent, men en sådan ansökan kan själv inte bli patent. Den måste först omvandlas till nationella eller regionala patentansökningar i de länder eller regioner där man vill ha skydd. PCT-systemet täcker nästan alla länder i världen.

Ett EU-patent är på gång och väntas bli verksamt inom några år. Däremot finns sedan länge Europapatentsystemet, som inbegriper 36 länder, inte bara EU-länder, utan även till exempel Schweiz, Norge och Turkiet. Med en enda ansökan kan man alltså redan nu få patent i alla dessa länder. När EU-patentet kommer får det troligen störst betydelse för hur beviljade patent kommer att användas i framtiden. Till exempel inrättas en central patentdomstol i Paris.

I de fall man vill ha skydd i väldigt många länder kan det stämma, men det är något vi sällan rekommenderar. Patent- och Registreringsverket ger några mer realistiska exempel.

I europeisk praxis är datorprogram som sådana undantagna från patentskydd. Däremot kan ofta ett indirekt skydd ges genom att man patenterar en metod, som realiseras i ett tekniskt system med hjälp av datorprogrammet. Uteslut inte möjligheten att patentera ett datorprogram utan att ha rådgjort med ditt patentombud.

Det är mycket viktigt att en patentansökan är genomtänkt innan den lämnas in. När väl ansökningen är inlämnad kan man inte lägga till ytterligare information, och praxis för hur man får ändra i ansökningen är mycket strikt, särskilt i Europa. Hur patentansökningen formuleras kan avgöra om skyddet många år senare visar sig vara väl fungerande eller helt meningslöst. En bra ansökan tar därför tid att skriva.
Våra patentansökningar brukar kosta från 25 000 kronor och uppåt, oftast i intervallet 40 – 60 000 kronor. Det går att få billigare ansökningar på andra håll, men vi tycker att det finns bättre sätt att hålla nere den totala kostnaden.

Vi har själva valt att arbeta i ett litet format. Detta minskar risken för att hamna i konfliktsituationer, där två av våra kunder visar sig ha motstridiga intressen. Vi tycker att det lilla formatet gör det lättare för oss att strikt följa ombudsetiska riktlinjer. Skalfördelarna för ett patentombud är ytterst begränsade. Vi har lång erfarenhet och är auktoriserade av Europapatentverket och av Patentombudsnämnden i Sverige.

PCT står för Patent Cooperation Treaty, och är ett internationellt system för preliminär granskning och bedömning av en patentansökan. PCT-ansökningen leder i sig inte till patent, utan måste omvandlas till nationella/regionala patentansökningar i de länder eller regioner där man vill ha skydd. Den viktigaste fördelen med en PCT-ansökan är att den skjuter upp beslutet om vilka länder man vill ha skydd i upp till 2,5 år efter den första ansökningen lämnas in. PCT-systemet innefattar 148 länder (november 2015), och av de viktigare industriländerna är det bara Taiwan som inte ingår.

Patent ska sökas innan en uppfinning säljs, publiceras eller visas upp. Patentlagen kräver att en uppfinning ska vara ny när ansökan lämnas in. Ibland kan man å andra sidan vara för tidigt ute och söka patent på något som visar sig vara för ofärdigt. Det är däremot bra att kontakta patentbyrån tidigt under en utvecklingsprocess.

Alla patentansökningar prövas av granskare vid patentverk runt om i världen. Vill man ha ett så brett skydd som möjligt kan processen ta tid, med skriftväxling i flera omgångar. Vi tycker att det är rimligt att ett monopol på en teknisk lösning inte delas ut hur som helst. Om man behöver ha patent snabbt, till exempel för att stämma en konkurrent för intrång, kan man ofta få förtur. Många gånger kan det vara mer fördelaktigt att ha en patentansökan under behandling istället för ett beviljat patent.

Ja, i vissa fall är det olämpligt att alls söka patent, och det kan ibland vara lämpligare att bevara till exempel ett tillverkningsförfarande som en affärshemlighet. Skyddandet av affärshemligheter kräver också speciella åtgärder, så rådgör med ert patentombud.

Patentprofylax innebär att man publicerar sin uppfinning, som man själv inte vill patentera, så att ingen annan senare ska kunna få patent på den. Vi kan hjälpa till även med detta.

Det tar oftast flera år att få ett patent beviljat. Europapatentverket har som målsättning att tiden från inlämning till beviljat patent ska vara tre år i genomsnitt. Svenska Patent- och Registreringsverket, PRV, har en liknande målsättning, men vi upplever att de numera är snabbare än så. Det händer relativt ofta att vi istället begär uppskov med beviljandet vid PRV, för att uppfinningen inte ska bli allmänt tillgänglig innan 18 månader från inlämningen.

Om man tänkt sig sälja sitt patent, eller snabbt vill försöka stoppa ett plagiat, kan 3-5 års behandlingstid givetvis vara störande, även om förtur i handläggningen oftast ges i det senare fallet. I nästan samtliga andra fall spelar det ingen större roll om man har ett beviljat patent eller en patentansökan under behandling. Faktiskt kan en patentansökan vara bättre för den som skyddar en egen produkt på väg ut på marknaden. Här är några skäl:

1. Årsavgifterna kan vara lägre. Så länge en europapatentansökan är under behandling betalas en årsavgift till EPO. När patentet väl beviljats och gjorts giltigt i ett antal länder betalas istället en årsavgift till patentverken i vart och ett av dessa länder, vilket kan vara väsentligt dyrare.
2. Utan kostnad kan man behålla möjligheten till skydd i många länder. Ett beviljat europapatent kan göras giltigt, valideras, i 36 länder. Kostnaden för att validera i alla 36 är dock betydande och oftast väljs 5-10 viktigare länder ut. Så länge patentansökningen är under behandling har man möjlighet till en bredare geografisk täckning.
3. En patentansökan under behandling kan delas upp i två separata ansökningar genom att man lämnar in en avdelad ansökan. På så sätt kan man få två kompletterande patent med lite olika skydd. När väl patent har beviljats finns möjligheten att dela ansökningen inte längre kvar.
4. En patentansökan under behandling har ett visst mått av flexibilitet. Patentkraven kan fortfarande justeras, vilket kan kompensera för tekniska förändringar hos en produkt. En patentansökan gör också osäkerheten större för en konkurrent som försöker komma runt rättigheten. När väl patent meddelats fryses skyddsomfånget.

Av dessa anledningar kan osäkerheten kring en ännu ej beviljad patentansökan ge skyddet både en bättre geografisk täckning och ett bredare tekniskt omfång.